Mikrokontroller

Vad är en mikrokontroller?

Mikrokontroller är små dator-på-ett-chip-enheter som kan programmeras för att styra en mängd olika elektroniska enheter. De inkluderar vanligtvis en mikroprocessor, minne och in-/utgångsutrustning (I/O) på en enda integrerad krets. De används ofta i inbyggda system, såsom apparater, bilar och industriella styrsystem, där en liten, lågeffektsenhet behövs för att utföra enkla kontrolluppgifter.

Vad är skillnaden mellan AVR och PIC-mikrokontroller?

AVR och PIC är båda typer av mikrokontroller, men de är utvecklade av olika företag och har några viktiga skillnader.

AVR är en familj av mikrokontroller utvecklad av Atmel (nu ägs av Microchip). AVR mikrokontroller är kända för sin lilla storlek, låga strömförbrukning och höga prestanda. De använder en RISC-instruktionsuppsättning och har en mängd olika kringutrustning såsom timers, ADC:er och seriella kommunikationsgränssnitt. De används ofta i hobbyprojekt och småskaliga industrier på grund av den låga kostnaden och användarvänligheten med C-språk.

PIC, å andra sidan, står för Peripheral Interface Controller och är en familj av mikrokontroller utvecklad av Microchip Technology. PIC-mikrokontroller används ofta i industriella styrsystem, fordonstillämpningar och hushållsapparater på grund av dess flexibilitet och energieffektivitet. De är vanligtvis programmerade i assemblerspråk och har en Harvard-arkitektur.

Kort sagt, AVR anses generellt vara enklare att använda och bättre lämpad för hobbyprojekt och småskaliga applikationer, medan PICs generellt är mer kraftfulla och bättre lämpade för industriella och kommersiella applikationer.

Hur programmerar man en mikrokontroller?

Att programmera en mikrokontroller innebär vanligtvis följande steg:

1. Anslut mikrokontrollern till en dator: Detta görs vanligtvis med hjälp av en programmerare eller en debugger, som ansluter till mikrokontrollerns debug- eller programmeringsgränssnitt.
2. Välj en utvecklingsmiljö: Det finns många mjukvaruutvecklingsmiljöer tillgängliga för mikrokontroller, till exempel Atmel Studio för AVR -mikrokontroller eller MPLAB X för PIC-mikrokontroller. Dessa miljöer tillhandahåller en kodredigerare, kompilator och programmerare i ett.
3. Skriv koden: Koden skrivs vanligtvis på ett lågnivåspråk, som assembly eller C. Denna kod styr mikrokontrollerns I/O-stift, utför beräkningar och implementerar logik.
4. Kompilera koden: Koden översätts sedan till maskinspråk som mikrokontrollern kan förstå.
5. Programmera mikrokontrollern: Maskinspråkskoden laddas sedan på mikrokontrollern med hjälp av programmeraren eller debuggern.
6. Testa och felsöka koden: När koden väl är programmerad är det viktigt att testa den för att se till att den fungerar korrekt. Detta kan göras genom att skicka ingångar till mikrokontrollern och mäta utgångarna för att se om de matchar vad som förväntades.
7. Vid behov kan koden modifieras och omprogrammeras tills den fungerar korrekt.

Obs: stegen kan variera beroende på mikrokontrollern och den programmeringsmjukvara du använder. Det finns också några mikrokontroller som kan programmeras trådlöst med WiFi eller Bluetooth-anslutningar.